USAs regering kontrollerar dina bankaffärer

Det har varit ganska tyst om Swift-avtalet i svenska medier, även om DN skrev om det i juni och det trädde i kraft 1 augusti. Nu har avtalet blivit uppmärksammat av e24 som skriver:

”Bland annat innebär avtalet att information om banktransaktioner från och till Europa förs över till USA. Syftet är försvåra finansiering av terroristattacker, men eftersom informationen inte kan filtreras skickas information om alla transaktioner över till USA.”

Kunskapen om avtalet verkar ha varit ganska dålig till och med hos bankerna. Episkop var i kontakt med Nordea i juli, men huvudkontoret visste inte ens vad swift-avtalet var. Den enda trösten de gav var att transaktioner inom Nordea, skulle inte skickas till USA. De svenska företagen har inte heller yttrat sig i frågan, eller visat någon ambition att värna om sin integritet eller sina affärshemligheter. De enda som tycks ha reagerat är Piratpartiet, och en del bloggare, som usabloggen.

Det finns andra dokument och avtal som aldrig diskuteras. Redan år 2000 publicerade USA styrdokumentet Joint Vision 2020 som avslöjade målen för USAs krigsmakt. Nyckelbegreppet är ”Full spectrum dominance” – ”att unilateralt eller tillsammans med allierade kunna besegra alla motståndare och kunna kontrollera alla situationer på hela skalan av militära operationer”, vilket innefattar allt från kärnvapenkrig till gerillauppror och ambitionen är global. Om man studerar denna urkund blir krigen i Afghanistan och Irak mer begripliga – de utmålas ju gärna som radikalfeministiska korståg eller demokratiprojekt , men om man tar deras egna ord på allvar så handlar de om makt och kontroll.  Den här månaden kommer USAs cyberkommando (CYBERCOM) att aktiveras, redo att gå i krig i ‘cyberspace’ med full operativ kapacitet och som stod att läsa Washington Post 28 augusti: ”Pentagon överväger förebyggande anfall som en del av strategin för cyber-försvar.”

I USAs deklarerade ambibion att skaffa sig global kontroll är swift-avtalet en ganska liten pusselbit – att få insyn i europeiska företags och privatpersoners ekonomiska beteende, och det ger arbetstillfällen till de 895 000 personer som jobbar i amerikansk underrättelseverksamhet. Men är det verkligen det här vi vill?

/C